Down

I was going to make a soundblogg, but my mick doesn't want to cooperate, so that'll have to wait til I have fixed a good one. Back to today's business then.

I'm slowly realizing that I'm wearing down. It goes on and on and on and on. I've tried to pull a heavy curtain over it all, but sometimes something slips through and sends me over the verge of panic. I've started to blame everything on myself, so much has he ground down my self confidence. As it is now, I don't know what to do. I wish I could tell him to fuck off, but I'm too attached to him to actually dare to do it. I try to adapt to his will and all his wishes, but I still can't get it right. I got no idea of what I can do to get over him. I don't want to let go of him because it also means I have to let go of all my dreams. Every moment I get with him and every shared second is a treasure. This is truly my worst nightmare becoming reality.

I Spy

We have just started a new course on the Uni and so far it's hilarious. First session we had to make up and alternative role, all of us were going to a convention in Camebridge, but Sweden wasn't allowed to participate, so we had to be spies, pretending to be from England. So the person I became, and still is, was Miss Jonna Darwin, born and bred in Truro, Cornwall, and I impersonated a professor in zoology. Very odd, but good fun. Next 2 weeks is VFT and I actually dread it now. I don't feel appealed to go up 5 every morning to take the train 5.43... Well, I've managed it before, so I guess I can do it again. At the moment I'm brooding over my Language Play essay, it's really difficult to attach arguments to the syllabuses when the subject isn't even mentioned once in the syllabus. Stupid schoolsystem. It's starting to get real cold in the mornings now, so I guess I'll have to dig up a pair of mittens and a scarf or something. And I need to get my Vodabox coat rezipped. Gawd, gief moneh! ^_^

Oh well..
Agent Darwin signing out.

I see sunshine

As I see sunshine on my face I came to decide to write in English, since it's a much more beautiful language and has a heap of words more. I'm calm, I'm collected. Even if the hurt is overwhealming I'm calm. Don't think of things to come, don't think of lonely times. Keep on believing. There are no words to describe the hole, there are no words to describe how much I need him. The comfort is still there between us, as things have never changed, but the trust is wobbly. Letting go is so much harder than staying put. The guilt and fretting is always present as a beesting in my eyes. A reminder of how bad I am. But I can be strong, I can manage. Barely, but still manage. I keep on fighting. For a dream, how vain it may be.

Vacker

Ja, ibland kan till och med jag känna mig vacker. Och det bästa är att göra sig vacker för någon annan. Någon annan som han. Jag hoppas han uppskattade det. Det gjorde han nog så över mig som han var. Jag hoppas så att detta kommer att gå bra, för jag tror jag kommer må bäst då. Men samtidigt, samtidigt så finns det så mycket som inte är sagt och kanske aldrig blir sagt. Han håller på att rensa ut mig ur hans liv. Det enda som finns kvar är Frank, ett foto på väggen, Valentines Mirandan han gav mig, några tavlor och en mask. Det är allt som är kvar av oss... Jag kan inte låta det sluta såhär. Jag känner att jag inte fått ett riktigt slut på det. Men jag håller fast vid honom, för jag tror.

Nu är det slut

Ja, som titeln säger, nu är det helt slut mellan mig och Joakim. Inget uppehåll, inget förhållande, kanske bara en skakig vänskap. Längst inne hoppas jag på att vi ska hitta tillbaks till varandra, men det känns mer som en önskedröm än fakta. Han säger att jag sårat honom för mycket för att han ska veta om vi kan vara vänner och visst förstår jag honom. Men så som läget är nu så har vi båda sårat lika mycket. Någon som kommer ihåg Cardigans låten "Erase and Rewind"? Tänk om saker kunde vara så lätt... Så många saker jag ångrar att jag gjorde mot honom och som jag vill ha ogjorda. Och så många saker jag INTE gjorde... Fan, skuld och ånger är inga lätta känslor och tampas med. 3½ år tillsammans, 2 år förlovade, 1½ års sambo är över. Fan, vad jag saknar honom.